livetslotteri

Jag har inte skrivit det, men vissa saker måste publiceras. Författaren står som okänd, men han finns mitt ibland oss...

Dagen var kommen.

De andra grabbarna hade dekorerat åtskilliga veckor med diskussion, skratt & välbehag. Vad var det som hade hänt? Var det Nicke som var lite eljest eller hade de andra passerat både första och andra stadiet i vägen mot ett liv som vuxen? Han tänkte på det ånyo. Öl. Öl. Det får man inte nobelpris, eller gudabegåvning, eller jobb för. Det måste finnas något.

Efter lite barnsligt handgemäng kom han från skolan, hem till huset, där livsglädjen kommit & gått ett flertal gånger det gångna året. Han satte sig för att kolla på tv. Drömde sig bort, den där dagen då han tillbringade flera timmar ensam ute i skogen. Känslan, stoltheten över att få röra sig runt likt skogens konung, långt ifrån allt annat. Verklighet. Det ringer på dörren.

En bra kille. Det här uppskattas alltid. Ett samtal från en kär vän precis när det behövs som mest. Således har han ett namn också, det var Hjalmar. Nicke bestämde sig för att ta cykeln, att promenera är bara för knösar, tänkte han.

Kvällen kom, höstmörkret. Lite småsnack om vilka tjejer som gällde, skvaller om fotbollen, om livet i allmänhet. De pratade om allt två 15-åriga gossar kunde göra. Hjalmar skulle förresten möta upp den där tjejen han nyligen varit i närkontakt med. Öl. Det handlade om öl. Gömd öl. Nicke tänkte en stund. Äh, det är som vanligt, alla andra får ha kul men inte jag. Hjalmar hade ju lovat att han inte skulle röra den där nedrans ölen ikväll. I vilket fall så följde de båda gossarna med Malin och hämtade ölen i skogsdungen, intill motorvägen. Oj här fanns det öl, tänkte Nicke. Öl.

Tanken hade slagit honom precis när de sagt adjö till Malin. Rackartyg. Stöld. Pengar. Det skulle det handla om. Planerna grusades när Hjalmar uttalade sig. Tanken var densamma men med en liten annan utväg.

Det här trodde man inte för två dagar sen, inte ens för två timmar sen, eller två minuter sen. Öl. Det smakade rätt beskt. Med jämna mellanrum hann pessimismen ifatt honom. Detta var fel. Nicke som var en överdängare på det där som många i nuläget saknade. Förnuft. Att kunna rationalisera sig fram längs livets vandring. Stopp. Vad är det som händer. Allt omkastas.

I efterhand har han fattat att detta var det var som hände, det kallas för berusning, resultatet av att pokulera och härja. Minnet är fortfarande starkt men suddigt. Dagen D. Då allting började.

Det finns en blomma vit som snö,
kan ej vissna, kan ej dö.
dess namn känner du nog igen
trofast vänskap heter den.

Det är lite den känslan som byggdes upp mellan mig och ölen. Kvällen då jag först stal öl, sen drack den, för att sedan spy ut den och till sist träffa alla andra på diskoteket. Och vilken överraskning sen! Glädjen hos mig var obeskrivlig. Det kändes som jag hade funnit mig själv den där kvällen i november.

Ett bra recept. Malt, humle, jäst och vatten. Ingenting att säga om det. Ett bra recept. Men effekten är sannerligen storslagen. Socialt umgänge. Ölen har samma koppling till detta som orden har till sin semantik. Likt en kvinnas lubraktion, likt en dag i Lützen år 1632.

Fotnot: Personerna i berättelsen heter i verkligheten något helt annat.

 /................